Ah. Efter lite mer än två veckor i Paris så jag äntligen kommit hem till Stockholm. Det slog mig hur mycket jag älskar denna stad när bussen från Skavsta rullade in på Centralen. Nu kan jag i alla fall 50% av alla Paris Metrolinjer utantill, kan vara bra att kunna till nästa besök.
Förutom att jag var sjuk i fyra dagar så var resan och vistelsen väldigt rolig. Med tanke på förutsättningarna, att jag åkte dit med min mamma och 9 åriga lillebror så gjorde jag det bästa av det hela. Jag bodde väldigt fint och centralt och de sista dagarna har jag känt mig riktigt Fransk. Jag har faktiskt lyckats att inte avslöja att jag inte kan Franska så många gånger även fast jag egentligen bara kan två-tre ord, Bonjour, Bonsoir och Merci.
Jag gillade kanske Bastille mest och Maraiskvarteren. Väldigt många trevliga små barer och caféer. Staden var stor, extremt stor. Den tog inte slut, man kunde gå i timmar utan att komma till något som kändes som förort eller landet. Fina hus överallt, det var svårt att smälta alla detaljerade fasader i början. Louvren var kul, jag såg Akhenaton och han såg mig. Det var stort. Mona Lisa kändes överskattad, annars var dom andra DaVinci-tavlorna väldigt speciella. Eiffeltornet var kanske det sämsta av allt. Det var som en stor tråkig radiomast med svärmar av Kineser runt fötterna.